Russian Neoclassical/Romantic Painter, 1799-1852,was an internationally renowned Russian painter. He is regarded as a key figure in transition from the Russian neoclassicism to romanticism. Born of French parents in Saint Petersburg, Carlo Brulleau (as his name was spelled until 1822) felt drawn to Italy from his early years. Despite his education at the Imperial Academy of Arts (1809?C1821), Briullov never fully embraced the classical style taught by his mentors and promoted by his brother, Alexander Briullov. After distinguishing himself as a promising and imaginative student and finishing his education, he left Russia for Rome where he worked until 1835 as a portraitist and genre painter, though his fame as an artist came when he began doing historical painting. His best-known work, The Last Day of Pompeii (1830?C1833), is a vast composition compared by Pushkin and Gogol to the best works of Rubens and Van Dyck. It created a sensation in Italy and established Briullov as one of the finest European painters of his day. After completing this work, he triumphantly returned to the Russian capital, where he made many friends among the aristocracy and intellectual elite and obtained a high post in the Imperial Academy of Arts.   Related Paintings of Karl Briullov :. | The Last day of Pompeii | Portrait of Maria Kikina | Portrait of Gaand Duchess Yelena Pavlovna with her daughter | Portrait of princess Mariya Volkonskaya | Portrait of Michelangelo Lanci |
Related Artists:
Nicolas Froment
French Early Renaissance Painter, ca.1430-1485
Eleanor e.manly
fl.1875-1898
margareta capsia gavelin
Margareta Capsia, född 1682 i Sverige, död 20 juni 1759 i Åbo, var en svensk-finländsk konstnär, den första kvinnliga konstnären i Finland och en av de första i Skandinavien. Hon var kyrkomålare och målade altartavlor, men utförde även personporträtt. Capsias föräldrar Gottfried Capsia och Anna Schultz hade kommit till Sverige från Holland. Hon gifte sig i Stockholm 1719 med prästen Jacob Gavelin och flyttade till Vasa 1721, där hon gjorde sig känd som altarmålare i Österbotten. 1730 flyttade paret till Åbo, där hon blev känd i hela landet som konstnär. Hon målade altatavlorna i en rad kyrkor, bla målade hon 1739 Säkylä kyrkas altartavla, och i den gamla kyrkan i Paltamo, den så kallade bildkyrkan, finns bland annat en altartavla från 1727 som föreställer nattvarden. Hennes altartavlor beskrivs som individualistiska och naivt ärliga bibelillustrationer, och hon ansågs som landets då främsta altarkonstnärer tillsammans med Mikael Toppelius. Hon var en av de få kvinnliga konstnärerna kända i Skandinavien före 1800-talet, tillsammans med Ulrika Pasch i Sverige och Johanne Marie Fosie i Danmark. I Finland var även Helena Arnell känd under samma tid.